Skip to content

Ordkonst söker nya aktiva!

Brinner du för litteratur? Just nu finns goda möjligheter att engagera sig i Ordkonst − Akademiska Föreningens litterära utskott. Vi vänder oss till eldsjälar som vill vara med och driva vår verksamhet med start hösten 2016 och minst en termin framåt. Sök, eller sprid ordet bland vänner och bekanta!

Vakanta positioner finns inom följande verksamhetsområden:

− Redaktörer för tidskriften Ordkonst. Som redaktör är du med och driver Sveriges äldsta och bästa litteraturtidskrift av sitt slag. Tidskriften utkommer fyra gånger per år och rymmer essäer, nyskriven prosa och poesi, kritik, illustrationer, med mera. I rollen som redaktör ingår att diskutera inkommet material, sköta urval och respons, korrekturläsning, hålla kontakt med skribenter samt anordna releasefester och workshops. Därutöver har redaktionsmedlemmar möjligheten att själva skriva för tidskriften. Redaktörens uppgifter kretsar i första hand kring litteratur, men det innebär inte att den som har ett särskilt intresse för någon angränsande konstform är fel ute − tvärtom ser vi gärna en bredd i vår redaktion. Erfarenhet av tidigare redaktionsarbete är inte ett krav. Desto viktigare är att du periodvis är beredd att lägga ned en betydande mängd tid på tidskriften och att du på regelbunden basis kan ta dig till Lund.

− Formgivare för tidskriften Ordkonst. Som formgivare designar du tidskriftens omslag, liksom sköter kontakten med externa illustratörer. I formgivarrollen ingår även att tillgodose utskottet med affischer i samband med särskilda evenemang. Viss förkunskap gällande bildredigering eller Indesign är önskvärd. Bifoga arbetsprov, till exempel i form av en skiss på hur du skulle vilja att tidskriftens omslag såg ut.

− Ledare för skrivcirkel inriktad på poesi eller prosa. Som cirkelledare håller du i träffar 1-2 gånger i månaden tillsammans med en annan ledare. Här har du stor möjlighet att planera, utforma skrivövningar och leda gruppen i den kreativa processen. Tidigare erfarenhet av litterär eller pedagogisk verksamhet är en fördel men inget krav.

− Ledare för läsecirkeln. Tycker du om att läsa och diskutera böcker tillsammans med andra? Som cirkelledare håller du i träffar en gång i månaden där du har möjlighet att föra ingående samtal om litteratur. Cirkeln strävar efter att läsa böcker i många olika genrer. Tidigare ledarerfarenhet är inget krav.

− Aktiva inom scenverksamheten. Som en del av Ordkonst litterära scenverksamhet hjälper du till att planera panelsamtal, uppläsningar, föredrag, et cetera. I detta ingår att förfoga över en budget, boka gäster samt att anordna evenemang som äger rum i Lund eller Malmö. Tidigare erfarenhet av scenverksamhet är inget krav.

− Webbredaktör. Som webbredaktör är du med och leder Ordkonsts digitala nystart, vilket inkluderar hemsidan och sociala medier. I uppdraget ingår att ta emot, granska och lägga upp material på ordkonst.nu, liksom att sprida information om utskottets aktiviteter på facebook, twitter och instagram. Tidigare erfarenhet av WordPress, Blogger eller liknande plattformar är en fördel men inget krav.

För samtliga uppdrag finns goda möjligheter att utforma verksamhetens inriktning efter eget tycke och smak. Vi välkomnar nytänkande.

För att söka, skriv ett brev på max en sida där du berättar om dig själv och vad du skulle vilja göra med Ordkonst. I brevet kan du t.ex. utgå från någon tidigare erfarenhet och reflektera över hur den kan komma till användning inom Ordkonst. Det kan röra sig om erfarenheter av eget skrivande, marknadsföring, pedagogisk eller litterär verksamhet, ideellt arbete, hur du ser på litteratur eller något annat du tycker är relevant. Oavsett vad du pluggat eller gjort tidigare är du varmt välkommen att söka in till Ordkonst.

Skicka din ansökan till ordkonst.af@gmail.com senast 4 maj 2016.

Ordkonst är religiöst och politiskt obundet. All vår verksamhet sker på ideell basis.

Ordkonst scenafton 13 maj

Utdrag ur 2016:1 – YOGATEXTEN av Anna Nygren

Se mer eller beställ nummer här.

 

* * *

 

Bend your knees. Stretch out. Deep. Connect. Float. On the waves. Into stillness.

Min mamma säger till mig:

«Jag tror du har en beroendepersonlighet.»

Jag tror att hon har rätt och jag älskar det. Det är det som leder mitt liv framåt och det äcklar mig. T.ex. som nu. Jag har ägnat tiden sedan nyår åt att älska yoga. Jag gör yoga, jag pratar om yoga och tänker på yoga. Jag döper den här texten till YOGATEXTEN. Jag inleder en kritisk kärleksrelation, jag tänker på yoga, jag känner yogan och jag älskar yoga. Jag hatar att jag älskar yoga, jag hatar att jag skriver att jag älskar yoga, för jag tänker att det finns en klyschighet i yogan och jag känner ett hack av en sorts skam när jag tänker på att yoga är en klyschig sak eller på att jag tänker på yoga som en klyschig sak.

Jag gör detta:

Jag orkar aldrig ta mig utanför mitt rum eller bortanför min ö så min yoga practice består endast av google och youtubevideos (jag kan inte skriva endast, måste sluta med det för det är en oändlighet). Jag yogar med Jen Hilma och Courtney Bell i Austin Texas, jag försöker följa Kino MacGregor och Tim Feldman på Purple Valley Ashtanga, jag gör yoga with Adrienne, jag försöker känna min kropp.

De dagar då ingen behöver mig ägnar jag timme efter timme åt att se video efter video. Det är enormt tillfredsställande.

Jag älskar och efteråt känner jag mig äcklad. Skoja. Under tiden. Under tiden känner jag mig äcklad. Kritiken i kärleksrelationen. Osv. Min ingång till världen är en dubbeltydighet. Detta blir vad jag tänker om yogan. Dubbelheten, dubbeltydigheten, tvetydigheten, tydigheten, betydelsen (fuck. nej. det är ju inte en betydelse!). Jag döper texten till YOGATEXTEN och sätter som mål med skrivandet att reda ut min relation till yogan. Det känns viktigt p.g.a.: jag ägnar så mycket tid åt att follow along dessa videos att om jag skulle göra ett diagram (stapel eller cirkel) över mina timmar skulle yogan uppta en stor yta.

Och jag ber om ursäkt här och nu till den som läser som faktiskt brinner för detta med yoga, som utan dubbelhet brinner, inifrån och ut, som vet något, har koll på något (jag har ingen koll, jag kollar bara, använder bara min blick, som utifrån fast jag är inne, som ett inbillat utifrån eftersom allt redan är inne).

Ok. Så jag tänker på detta:

( 1 : ) Yoga som the ultimate sport of whiteness, ljuset och lugnet, clean your body. Så extremt ironiskt. Eller inte. Jag gör en standing forward fold och känner fascismen i andetagen. Jag gör catcow backbendings och känner rasismen, min vita yoga-ondska, jag är så ond och jag älskar det ändå. Jag går till Ica och möter tonårspojkar och tänker på att jag kan stå på huvudet och dom vet det inte och det ger mig ett övertag över dom, jag älskar att ha övertaget.

( 2 : ) Vad kroppar kan göra – vad kroppar inte kan göra och jag känner makten när jag kan göra saker, jag känner hur jag blir lite mindre mänsklig, det är nästan som att låtsas att jag är ett cirkusfreak, fast fortfarande är jag så dålig, inte på den nivån, ingen skulle ta mig för något annat än en människa, men jag jobbar på det. Tänker på vad min kropp och andra kroppar kan, våldet i min smala kropps blotta existens, vad min smalhet gör mot min kropp, att jag mår mkt dåligt och att min yoga practice skadar mig så himla mkt.

( 3 : ) Vara i sin kropp. Vara sin kropp. Vad innebär det att äga sin kropp i en tid där ägande är, är, är. Detta att äga en kropp, en katt en hund, en häst, en fru, ett barn, ett hus, ett land, ett antal plagg att klä denna kropp i, vem har köpt detta material och hur vill jag inte skilja mig från materialet, sjunker in i yogamattan och känner mig väldigt grounded.

////

Vad yogan får mig att tänka

Att jag älskar att hata

Att jag blir som besatt

Maten kläderna kulturen internet

Appropriera saker. repetera. Igen och igen och igen. reparera. Glöm. Minns.

Jag älskar Jen Hilmans röst, enligt kommentarerna är det fler som gör det. Alla vill ligga med henne.

SMÄRTAN

////

Det gör ont i kroppen och jag känner det. Jag känner min kropp för att det gör ont i den. Jag älskar känslan av smärtan. Smärtan som slår ut allt annat. Smärtan i tiden. Smärtan som alltid som aldrig, som här nu är som gör ont, som gör onda saker, jag känner smärtan.

////

Jag får så mycket bekräftelse av jens röst. Jag behöver så mycket bekräftelse. JAG BEHÖVER SÅ MYCKET BEKRÄFTELSE. Jag är inte den som kan leva utan framgången, jag BEHÖVER att någon älskar mig, älskar mig så himla mycket, beundrar mig, säger till mig att den älskar mig, älskar det jag gör, beundrar mig och har mig som sin idol. Jag behöver det och jag kommer dö om jag inte får det. jen hilmans röst är som att tröstäta, jag hör jens röst i mitt huvud när jag åker båten hem, när jag går längs gatorna, går genom huset, när jag skriver detta, jens röst ringer i mina öron, lägger sig runt min mun som resterna av pastasås, jag äter jen hilmans röst girigt och glupskt, jag slukar den hetsigt, det rinner ur mungiporna, näsborrarna, ögonvrårna. Jag känner jens röst i underlivet som en darrning och en smärta och en fruktansvärd njutning. Jag gör en yogavideo, jag gör en till, jag sätter på youtube i bakgrunden när jag äter, när jag läser, när jag gör vad jag nu annars gör. Jag har ingen som behöver mig och kräver min närvaro men jen får mig att känna livet och döden bulta. Då min husgud (om jag hade ett hus) för tillfället (högst tillfälligt och alltid för alltid) är Deleuze&Guattari och min metod för att få svar på saker i nuläget består av att göra en sökning i min pdf-version av A Thousand Plateaus så söker jag och finner:

Why not walk on your head, sing with your sinuses, see through your skin, breathe with your belly: the simple Thing, the Entity, the full Body, the stationary Voyage, Anorexia, cutaneous Vision, Yoga, Krishna, Love, Experimentation. Where psychoanalysis says, ”Stop, find your self again,” we should say instead, ”Let’s go further still, we haven’t found our BwO yet, we haven’t sufficiently dismantled our self.”

For what can be done to prevent the theme of a race from turning into a racism, a dominant and allencompassing fascism, or into a sect and a folklore, microfascisms? And what can be done to prevent the oriental pole from becoming a phantasy that reactivates all the fascisms in a different way, and also all the folklores, yoga, Zen, and karate? It is certainly not enough to travel to escape phantasy, and it is certainly not by invoking a past, real or mythical, that one avoids racism.

Yoga: and body without organs, 151
Young, La Monte: 344

////

Min kropp var aldrig min från början, den var aldrig hel (hur då få en whole body experience) den var bakteriernas & parasiternas & den smältande matens & hjärtat och njurarnas kropp & vi yogar tillsammans nu gör vi yoga med mattan och med adrienne och jag är kär i adrienne nu (förlåt jen!)

Och den vita mjölken rinner ur kokosnötterna, och vitheten rinner ur kropparna in i mattorna, in i golvet och filtren på fotona. Ur ursprunget, take a deep breath, den allra första videon, alla videos alla trådar jag är i purple valley, jag är i solen, jag är solen, kino är solen, jag badar i solen, jag badar i kino.

JAG TROR VERKLIGEN PÅ YOGANS KRAFT, JAG TROR PÅ KÄRLEKEN, JAG TROR PÅ KROPPARNA, JAG TROR PÅ VÅLDET OCH LUGNET OCH ANDETAGEN.

& jag kan göra allt detta, så som jag kan tänka allt & vara allt & göra allt ALLT, eftersom jag inte har några som helst anspråk på godheten, för att jag aldrig varit god, & endast vid ett fåtal tillfällen velat eller tvingats gömma mina onda ögon & med bestämdhet rör mig bort från & håller avstånd till godhetens hårdhet, fasthet, hårda mjukhet, mjuka hårdhet & smygande intrång, våld & förgörelse. Jag gör allt detta. Jag gör allts motsats & jag gör ingenting.

Jag har tappat konceptet nu. Min intention (som jag för övrigt aldrig tänkte mig att jag skulle följa) var att skriva en essä om yoga och en sorts relation till samhället och lite olika former av maktstrukturer och andra Viktiga Saker. Men jag tappar så mycket fokus när jag blir såhär exalterad. Mina fingrar kan inte kontrolleras och dom skriver saker jag inte står för (det händer mig alltid). Och allt jag står för (jag kan inte stå, jag kan inte står upp, jag kan inte, kan inte) saker jag inte förstår, saker ingen annan än jag förstår, allt detta, är det som inte kan kombineras utan att skära sig tills blodet flyter, på yogan och allt som händer där och då. i.

Varför skriver jag alltid saker jag ångrar och varför skriver jag i så fall inte ångerbara texter om relevanta och angelägna saker. Varför kan jag i texten inte få fram att yogan är en stulen kraft som används som vapen mot. Som används som krig. Som används som friskhet. Som används som frihet och helhet och som helar saker som splittras och va mår bra vad mår dåligt av hela splittringar och splittrade helheter. Jag tror ändå yoga är viktigt, jag tror. Tror ingenting och vet allt. ALLT. Jag känner allt, alla grejer när jag yogar, internet sträcker sig över alla världar. I’m so connected to everything. (skoja inte).

«The secret power of yoga.»

Breath. In through your nose out through your nose.

Jag är alldeles beroende och jag kan inte sluta. Jag gör det hela dagarna och det skadar mig det räddar mig. Jag har det som ett tics och en hobby. jag pratar om det och det hör så bra samman med mina tankar att jag inte tänker något. jag kommer till tystnad och stillhet och här kan jag ligga stilla. här känna. My range of (e)motion. My. Var aldrig min. hålla hårt och nära. Vi gör detta som att alla är ingen är delar är hela är endast den som ser på en video från austin texas som. hanterar. Som håller en rutin som faller in i da-
gen natten, hatar att den gör det och gör så elaka saker i sitt försök att hela sig själv och tror inte på, tror, på håller.

Close your eyes. Soft eyes.

Into stillness.

Ordkonst 2016:1 KROPP

FÖRORD
Erik Isberg & Oscar Kangro

ESSÄ
Mathias Alexandersson – Resandetexten
Julia Österlund – Anorexitexten2016:1 Kropp

SKÖNLITTERATUR
Josefin Gladh – YOGAKLASS 2.0
Elin Rosén – Avdelning
Daniel Mårs – Anatomisk Atlas
Sofia Pulls & Sofia Klittmark – HÅLET
Sanna Lindmark – Brunråttans språk
Karl Emil Rosenbæk – Donor
Jonas Reppel – Kød-tekster
Anna Nygren – YOGATEXTEN

BILD
Line Skywalker Karlström – Finding the Lesbian Leak at the Louvre
Maria Pohl – Löpare
Nuri Kang – Korallen
Julia Hallström – Väntrum
Jessica Björk – North
Mika Nilsson – Söka tröst

ILLUSTRATÖRER: Hanna Klinthage, Erik Svetoft, Hannes Svensson, Sanna Ansgård

FORMGIVNING & OMSLAG
Kristina Ullberg

ANSVARIG UTGIVARE
Mathias Alexandersson

Ordkonst söker bidrag till tema Anonym

Övervakningssamhället, FRA och Robert Aschberg på trolljakt. Clownnäsa och lösmustasch, buskiga ögonbryn, källskydd och dolda IP-nummer.

Dold.se säger:
Visste du att det är möjligt att lagra information om dig utan att du märker det? Visste du att din internetoperatör lagrar varje länk du följer på internet, varje sökning du gör på Google, ämnesraden i varje mail du skickar? Din IP-adress avslöjar var du bor och vad du gör på nätet.

Edward Snowden säger:
Det handlar inte om att man inte har något att dölja, det handlar om att vi har något att förlora om vi hela tiden är övervakade. Det mänskliga, det som formar oss och gör att vi kan tänka och utvecklas, det som formar oss som individer.

Jag vill bara vara
1. icke namngiven namnlös okänd onämnd hemlig osignerad utan underskrift
2. opersonlig omärklig oigenkänd obemärkt

*

Jag vill inte vara
1. icke namngiven namnlös okänd onämnd hemlig osignerad utan underskrift
2. opersonlig omärkbar oigenkänd obemärkt

Författare i TV-soffor, femton minuter i rampljus. Jag måste bli någon. Göra mig ett namn. Bara någon, vem som helst. Att vara anonym är att inte vara någon. Att passera obemärkt. Motsatsen till att vara anonym är att vara känd. Eller personlig. Det är att vara NÅGON.

*

Att skriva det som man annars inte vågar stå för. Utlämningslitteratur och anonyma insändare. Sådant som skrivs under pseudonym.

“Give a man a mask and he will tell you the truth.”

Vad händer om alla namn försvinner. Vad skulle du skriva om du fick vara helt anonym? Kommer du att skriva någonting alls?

* * *

Tidskriften Ordkonst söker texter och bilder till nästa nummer med tema Anonym. I det här numret kommer ingen att stå med namn. Vi är alla anonyma.

Vi publicerar alla sorters skönlitterära texter, essäer, recensioner och illustrationer. Även sådant som inte är relaterat till temat är intressant. Se bara till att inte skriva med ditt namn i dokumentet då inskickat material bedöms anonymt.

Skicka ditt bidrag till: bidragtidskriftenordkonst@gmail.com senast den 27 mars.

Dagens loserdikt (3)

Ännu ett utdrag ur Ordkonst 2015:4, tema Loser (för fler losertexter, köp numret här).

 

* * *

 

kul att du för tillfället är aktuell med livet

det sitter en mäklare

i den här tunnelbanevagnen

med en sån där skylt

man sätter ner i en tomt

 

Av Elis Burrau

Dagens loserdikt (2)

Ett utdrag ur Ordkonst 2015:4, tema Loser (finns att köpa här).

 

* * *

 

hur går det för alla som vi stationerade ut för fem år sedan, de som skulle förgöra samhället inifrån

skriv en recension

av Morrisseys roman

där du envist refererar

till honom som en

av The Beatles

 

Av Elis Burrau

Dagens loserdikt (1)

Ett utdrag ur Ordkonst 2015:4, tema Loser (finns att köpa här).

Elis / Burrau twittrar:

har med 3 halvdåliga dikter i nya fina numret av @Ordkonst, den här är till Astrid Grelz

 

* * *

 

gick förbi en tepåse på trottoaren och tänkte ”lipton”

man kan öppna sin telefon

med en oliv

oliver är lite

som hud

 

 

Aktiviteter VT2016

Bor du i Skåne och är intresserad av litteratur och kultur? Då har Ordkonst med stor sannolikhet något som passar dig!

1/2 kl. 19 Sker uppstartsmötet för våra skrivarcirklar
https://www.facebook.com/events/1542004066109602/

3/2 kl. 19 Sker det stora uppstartsmötet för hela Ordkonst
https://www.facebook.com/events/1519256111549238/

4/2 kl. 19 Sker uppstartsmötet för vår läsecirkel
https://www.facebook.com/events/931760430212420/

9/3 kl. 19 Är det filmcirkelträff i Hemgårdens biograf (this event is very much accessible to English speaking people)
https://www.facebook.com/events/1009217329136046/

Förord 2015:4 LOSER

Every Night and every Morn
Some to Misery are Born.
Every Morn and every Night
Some are Born to sweet delight.
Some are Born to sweet delight,
Some are Born to Endless Night.

– William Blake, utdrag ur Auguries of Innocence (1863)

Litteraturen består av vinnare och förlorare. Det är ett lika ovedersägligt faktum som tidens gång.

Losers finns överallt. Det kryllar av dem, men vi ser dem inte. På Twitter, detta solskenshistoriens, humble brag:ets och den egenmäktiga marknadsföringens mecka, hörs de sällan.

Författaren och litteraturkritikern Therese Bohman vet om det. Under 2015 års upplaga av bokmässan i Göteborg twittrade hon följande.

Therese Bohman @theresebohman • Sep 26
Insikt från årets bokmässa: vi är alla körda pga den där unga skrivande generationen från Malmö/Lund kommer strax att ta över ALLT.

Gensvaret från forna Ordkonstredaktörer lät inte vänta på sig.

Victor Malm @victorsmalm • Sep 26 Gothenburg, Sweden
@theresebohman Så precis spaning!

Therese Bohman @theresebohman • Sep 26
De kommer dessutom vara snygga och ha kul medan de gör det.

Michael Larsson @mictorlar • Sep 26
@theresebohman tänker rama in denna tweet och hänga den på vårt kontor, kanske göra en kopia och skicka till @Ordkonst

Therese Bohman @theresebohman • Sep 26
@mictorlar hahaha 💕 @Ordkonst

* * *

Ordkonst är inga losers. En loser är motsatsen till den som är snygg och har kul. Losern tar inte över ALLT, inte strax och verkligen inte långt senare.

Det val som Ordkonst ställs inför då vi vaknar på morgonen är detsamma som möter alla: Snygg och duktig, eller ful och lat?

Ordkonst är framtiden. Glöm inte det. Vi är på toppen av vår förmåga.

Klockan tickar.

Vi vet bara att det finns vinnare och förlorare.

Somliga föds till ljus och skratt.

* * *

Somliga föds till ljus och skratt.

Somliga föds till ändlös natt.

Enligt färska undersökningar strävar var tredje vuxen svensk medborgare efter att bli utgiven. Oöverskådliga antal hyllmetrar av förlorad, icke säljbar text. Det är lätt att bli nedslagen, att vilja gå vidare. Somliga lyckas, förstår att ge upp i tid. För andra är det värre. Antalet medlemmar i författarförbundet stiger, samtidigt som Sveriges författarfond tunnas ut kontinuerligt.

Addera faktumet att unga läser allt mindre skönlitteratur och bilden som tornar upp sig är av en bubbla som växer för att spricka.

Inte ens P. O. Enquist har hoppet kvar. ”Allt färre läser allt mer, kallar sig sedan för upplyst elit, med ett sorgset tonfall, det är ensamheten som slår till”, säger han i DN (26/9 2013).

Kanske har Therese Bohman missuppfattat saken. Kanske sitter de forna Ordkonstredaktörerna i ett luftslott de själva drömt ihop.

Utanför vår upplysta elit springer världen förbi och lämnar våra ord olästa.

I Svenskt Näringslivs rapport från 2011, Konsten att strula till ett liv, föreslås sänkt stöd för humaniorastudenter. En barmhärtighetsåtgärd.

Klockan tickar.

En dag kommer allt vara över. Det är hög tid att vi kliver ut ur våra litterära illusioner med händerna sträckta i luften. Det är inte 1774 längre och vi är inte Goethe. Kommer aldrig bli självförsörjande.

När ämbetet i Ordkonst är till ända återstår blott för oss att återta våra gamla studentkavajer och gå ut och söka riktiga jobb.

Borde vi låta det här bli Ordkonsts sista nummer? Detta nummer som äntligen säger som det är: Vi är förlorare.

* * *

Loserns tid var alltid redan ute. Det skulle losern veta, om hen bara hade haft ett ur i sin ficka.

Losern har talat i ett vakuum, svävat tungt i litteraturens ändlösa natt.

Det här numret av Ordkonst är en påminnelse om tyngdlagens mekanik, om sådana lagar som gäller för alla.

Det spelar ingen roll om man svävar eller faller mot avgrunden. Tids nog når var och en fast mark. När så sker klämtar klockan.

Loserns tid är inne, men losern vet inte om det än. Det här numret av Ordkonst är en påminnelse om klockslaget då det skedde.

* * *

Vi älskar vinnare, men det här numret är inte tillägnat er.

Vi har gjort vårt val.

Vi som arbetat med och skrivit i det här numret hör till kulturens loserskara. I den ryms verk som inte är duktiga, skrivna av författare som inte kommer ta världen med storm, skapade av konstnärer som var dag vaknar upp och bara har sig själva att skylla.

I det här numret trängs utdöda djurarter och refuseringsbrev med bildlärarvikarier och okontrollerad alkohol. Det formgavs av någon som inte får betalt, blev försenat tack vare en redaktion vars medlemmar inte kunde hålla deadline och limmades ihop av ett tryckeri i behov av vår statligt finansierade loserpeng.

Det här är kultur som aldrig andats för egen förmåga. Sponsrad upp till öronen av Folkuniversitetet.

Vi ligger alla i rännstenen, men somliga av oss skyr åsynen av stjärnor.

Temaredaktörerna,
Mathias Alexandersson & Björn Hafstad